Projektet

EU:s klimatpolitik

EU:s mål för att minska dagens utsläppsnivåer av växthusgaser är ambitiösa – fram till 2050 ska de ha minskat med 80–95 procent. För att detta ska lyckas måste utsläppen minska med 50 procent jämfört med basåret 1990. Eftersom hushåll i höginkomstländer står för ungefär hälften av utsläppen inkluderas de i allt högre grad i klimatpolitiken. Denna integration av hushåll innebär att fokus fortsättningsvis kommer att ligga på konsumentbeteende. För att kunna reglera konsumtionen på ett bättre sätt behövs mer information om konsumentbeteende och i vilken utsträckning folk är beredda att hjälpa till för att skydda klimatet.

Klimatpolitik på individnivå

HOPE står för Household Preferences for Reducing Greenhouse Gas Emissions in Four European High Income Countries.
Vi ska under studiens gång genomföra hushållsundersökningar i fyra europeiska städer för att undersöka hur hushåll genom klimatvänliga beslut i vardagen – till exempel vid pendling, inköp av mat och utformning av bostaden – kan bidra till att EU:s klimatmål uppnås. De städer som undersöks är Aix-en-Provence (Frankrike), Bergen (Norge), Mannheim (Tyskland) och Umeå (Sverige). Mer information om urvalet av städer finns i avsnittet Forskningsplan.

Projektet

Vårt internationella HOPE-projekt finansieras i Sverige av forskningsrådet FORMAS och syftar till att ta fram prognoser över vilka klimatskyddsinsatser som kan göras av hushåll. Dessutom vill vi förse politiska beslutsfattare med prognoser över vilka åtgärder för minskade växthusgasutsläpp som har bäst stöd hos stadsbefolkningen. Baserat på denna kunskap kommer vårt projekt att sammanfattas med en politisk rekommendation för åtgärder samt en presentation av vilka ekonomiska, miljömässiga eller hälsorelaterade incitament som kan främja skydd av klimatet.

Erfarenheten visar att vetenskapliga resultat kan vara svåra att omvandla i den politiska praktiken. En av projektets deluppgifter är därför att inrätta en politisk rådgivningspanel. För detta syfte kommer vi att bjuda in beslutsfattare på regional och nationell nivå att aktivt följa vårt forskningsprojekt. Mer information om det finns i avsnittet Politisk rådgivningspanel.

Bakgrund

En pilotstudie genomförd av vår projektpartner TEC visar att omkring hälften av växthusgasutsläppen i europeiska höginkomstländer kommer från hushåll. De vardagliga utsläppen kommer i huvudsak från följande fyra källor:

1. Allmän konsumtion (t.ex. elektroniska produkter, kläder)
2. Mat (t.ex. kött, grönsaker)
3. Transport (t.ex. användning av personbil)
4. Bostad (t.ex. isolering och uppvärmning av bostäder)

Det är tveksamt om dessa fynd även kan tillämpas på större grupper av deltagare och om de är giltiga över nationsgränserna inom Europa. Det är därför nödvändigt att undersöka följande:

1. Vilken vilja till förändring som hushållen uppvisar
2. Vilka politiska incitament som är centrala för att främja ett klimatvänligt beteende

Vårt tillvägagångssätt

Projektet är indelat i tre olika forskningsfaser.

• Beräkning av hushållens koldioxidavtryck.

Genom undersökningar av konsumentbeteende och andra aspekter av områdena ovan beräknar vi hur höga koldioxidutsläppen är för varje hushåll i studien.

• Åtgärder för minskning av koldioxidutsläppen.

Vi har tagit fram en katalog som riktar sig till hushållen och som innehåller ungefär 60 åtgärder som kan bidra till att minska hushållens påverkan på den globala uppvärmningen (t.ex. byta ut personbilen mot kollektivtrafik eller cykel). Vi ber sedan hushållen att ranka de åtgärder de föredrar.

• Analys av vad som motiverar hushållen.

I projektets tredje fas genomför vi individuella intervjuer i syfte att förstå vad hushållen grundar sina beslut på.

Mer information om vår metod finns i avsnittet Forskningsplan.