Om EU ska kunna förbättra sina insatser mot klimatförändringen måste man först fastställa vilka regleringsinstrument (t.ex. certifikat, miljöskatter, återvinningsprogram) som är lämpligast och vilken förändringsvilja som finns hos allmänheten. Syftet med HOPE-projektet är därför att undersöka allmänhetens vilja att agera mer klimatvänligt och att anamma den livsstil som detta medför.
Tidigare studier har kommit fram till mycket splittrade slutsatser. I sin studie Greening Households drog Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) slutsatsen att miljömedvetenheten är den avgörande faktorn och att den är direkt relaterad till hushållets inkomst. Vår projektpartner Vestlandsforsking fann å andra sidan att medlemmar i miljöskyddsorganisationer onekligen lever klimatvänligt i vardagen men att de inte bryr sig om vilket koldioxidavtryck de lämnar på fritiden (t.ex. genom att resa med flyg).
Vårt mål
Målet med den här studien är att undersöka befolkningens beredvillighet att börja leva klimatvänligare liv. För att ta reda på detta kommer ett antal hushåll att intervjuas om vilka åtgärder de föredrar för att minska utsläppen. Vidare kommer skälen till varför just dessa åtgärder föredras (t.ex. minskad köttkonsumtion), att undersökas.
En jämförande studie
Eftersom EU har satt mycket ambitiösa mål för sin klimatpolitik har vi valt att använda oss av en jämförande studie mellan enskilda länder i projektet. Undersökningarna på regional och kommunal nivå ger oss möjligheten att undersöka ett stort befolkningsunderlag och att genomföra djupgående kvalitativa intervjuer. De deltagande städerna Aix-en-Provence, Bergen, Mannheim och Umeå valdes ut på grund av en liknande socioekonomiska status i respektive land. Dessutom ville vi ha städer som anses miljömedvetna och som arbetar med avancerad miljöpolitik. Det måste också tas hänsyn till städernas skillnader i lokalt klimat och ekonomiska förutsättningar (industri- eller turistsektor) vid utarbetandet av en central klimatpolitik.
Privata hushåll
Termen ”privat hushåll” omfattar många olika livsstilar (t.ex. gifta par med eller utan barn, ogifta par, kollektiv). Hur många personer som bor i ett hushåll definieras inte i projektet – det kan bestå av allt från en till ett obegränsat antal personer. Hushållen väljs i ett första steg ut slumpartat från befolkningsregister och därefter via annan typ av rekrytering.
Projektpartnern TEC har tagit fram ett onlineverktyg som används under studiens första fas. Hushållen får då i en enkät svara på frågor om sitt hushåll. Med hjälp av dessa svar och onlineverktyget kan sedan hushållets individuella koldioxidavtryck beräknas. Dessa data beskriver hushållet; till exempel antal personer i hushållet, den genomsnittliga inkomsten samt konsumentbeteendet; till exempel köttkonsumtionen under en vecka eller användning av personbil.
Sekretess
Data anonymiseras och används endast för forskningsändamålet i HOPE. Det kommer inte att vara möjligt att identifiera hushållen som är med i HOPE i de artiklar som publiceras efteråt i vetenskapliga publikationer. Hushållens data är tillgängliga enbart för projektledningen och används enbart för att kontakta hushållen under studiens gång. Varje deltagare kommer att få utförlig information om sekretessen innan data samlas in. Överföring av data till tredje part är förbjudet. Se även fliken FAQ för vanliga frågor och svar om projektet.
Hushållens koldioxidavtryck
Emissionsfaktorerna för uträkningen av koldioxidavtrycket är hämtade från offentliga databanker (t.ex. Statistiska Centralbyrån). Om individuella emissionsfaktorer inte är tillgängliga används en liknande konsumentprodukt. Eftersom emissionsvärdena varierar kraftigt mellan nationella databaser används genomsnittliga data för en realistisk uppskattning. Baserat på insamlade data får de deltagande hushållen en katalog med omkring 60 åtgärder som kan leda till minskade utsläpp. Var och en av dessa åtgärder kan minska hushållets ursprungliga koldioxidavtryck.
Hushållspreferenser
Alla åtgärder visar vilka miljömässiga (i CO2-ekvivalenter) och ekonomiska (i svenska kronor) fördelar som kan uppnås om de genomförs. Deltagarna ombeds att ranka åtgärderna utifrån vilka de tycker är viktigast och även välja de åtgärder de anser sig kunna genomföra för att minska sina utsläpp. På detta vis beräknar vi för de deltagande städerna hur villiga hushållen i studien är att välja en livsstil som medför låga utsläpp. Målet är att nå en utsläppsminskning på minst 50 procent totalt.
Kvalitativ intervjustudie
I var och en av de fyra deltagande städerna görs några månader därefter ett mindre urval av hushåll från den totala gruppen som undersökts. Detta för att vi kvalitativt ska undersöka vad som motiverar hushållens val av åtgärder, samt vilka hinder och möjligheter de ser med sina val. Målet är att förstå mer om vad hushållen grundar sina val på, t.ex. betydelsen av ekonomiska aspekter. Resultaten kan bidra till den fortsatta klimatpolitikens utformning genom sin information om hushållens attityder, uppfattningar, motiv och hinder för att genomföra åtgärder och därigenom förbättra samhällets förutsättningar att minska utsläppen av växthusgaser.
Undersökningsmetod
Det första steget genomförs som ett frågeformulär som fylls i på nätet. Frågeformuläret nås via en webblänk där deltagarna skapar ett användarkonto. På så sätt har deltagarna möjlighet att logga in och svara på frågorna eller ändra sina svar när som helst under dygnets alla 24 timmar. När frågeformuläret är helt ifyllt överförs de angivna uppgifterna till en central databank. Utifrån dessa uppgifter fastställs hushållens individuella koldioxidavtryck. I varje stad finns det support som kan hjälpa till om någon behöver hjälp med att fylla i formuläret online.
I det andra steget, den så kallade Klimatmatchen, görs en interaktiv intervju vid ett besök hos hushållen som är med i studien. Under detta besök får hushållen information om sina individuella koldioxidavtryck och de får se katalogen med åtgärder som skräddarsytts för hushållet efter svaren i frågeformuläret. Deltagande hushåll utser en representant för hushållet som får göra rankingen och svara på vilka åtgärder som hushållet vill välja för att minska sina utsläpp. Studiens avsikt är att undersöka hur hushållen ser på sitt koldioxidavtryck. De måste med andra ord inte genomföra de föreslagna åtgärderna.
I det tredje steget görs semistrukturerade djupintervjuer med en representant för hushållet, som bygger på Klimatmatchens resultat. Intervjuerna spelas in efter den intervjuades godkännande och skrivs ut ord för ord för att sedan kunna analyseras. Innan intervjun får hushållets representant muntlig information om hur materialet kommer att användas och förvaras, vem som är ansvarig forskare, att deras material behandlas konfidentiellt, att resultat enbart rapporteras på gruppnivå samt att de närsomhelst under intervjun kan dra sig ur, utan något ifrågasättande. Urvalet görs med syftet att uppvisa största möjliga bredd rörande ett antal kriterier som typ av boende, antal medlemmar i hushållet, ålder, inkomst etc,